And oh my dreams, it’s never quite as it seems, never quite as it seems

Tänk att drömmar kan påverka en så mycket ibland. Hade någon så mycket som blåst på mig imorse hade jag antagligen rasat ihop som ett korthus på golvet.

Så det var ju tur att ingen gjorde det, kan man ju konstatera då. För i så fall hade jag missat tunnelbanan, och hade jag missat tunnelbanan hade jag aldrig hamnat intill böldkvinnan.

Böldkvinnan var kraftig, sjaskig och hade fotriktiga sandaler. Under hela resan berättade hon högt, tydligt och ingående för sin väninna om när hon fick en halsböld. Hon berättade om scenariot fram tills skiten sprack, samt om hela förloppet därefter. (ughhh)... så det var ju en jävla tur att jag hann med just den tunnelbanan.......................